Det 70 år gamla området Igelkottsvägen har stått sig genom tiderna

Helsingfors stad byggde det första huset på Igelkottsvägen 1956. Ritva Nikola, som har bott i området sedan 1957, och Juha Kesänen, som har skrivit en historisk översikt om Igelkottsvägen, förklarar hemligheten bakom Igelkottsvägens charm.

04.9.2025 09:40 | Skriven av: Milja Keinänen | Foton av: Milja Keinänen, Jalmari Aarnio / Helsingin kaupunginmuseo
Ritva Nikola och Juha Kesänen står framför ett grönt hus på Igelkottsvägen i Helsingfors.
Boendeaktivisten Ritva Nikola och experten Juha Kesänen framför Hekas fastigheter. De gröna husen ligger på Igelkottsvägen 1.

– Jag flyttade till Igelkottsvägen den 15 december 1957, då jag var 10 år gammal. Vi flyttade hit från utkanten av Esbo. Det var helt underbart att här fanns ett badkar och rinnande varmvatten.

Detta berättar boendeaktiva Ritva Nikola. Igelkottsvägen har varit en av de viktigaste platserna i hennes liv.

Juha Kesänen, som har satt sig in i och skrivit en historisk översikt om området Igelkottsvägen, fortsätter:

– Det här området var en stor förbättring i boendet för de människor som flyttade hit. Många människor flyttade hit från dåliga boendeförhållanden och till och med från hus som kallades för vägglusslott.

Igelkottsvägen fick sitt namn 1955 och liksom många andra gator i området fick den sitt namn efter ett inhemskt vilt djur. Den första Heka-fastigheten, Igelkottsvägen 1, färdigställdes på gatan 1956. Den fick sällskap av sex andra Heka-fastigheter under 1950- och 1960-talen.   

På bilden visas en gräsmatta och ett höghus.
På bilden visas fasaden till Igelkottsvägen 5. Huset stod färdigt 1957.

På Igelkottsvägen har med andra ord varit en plats för vardagsliv och festligheter i nästan 70 år. 

Ritva Nikola har upplevt vart och ett av dessa decennier. Det är bara bostaden och huset som har bytts för att passa den förändrade familjestorleken: Nikola har bott i alla utom två av Hekas fastigheter på Igelkottsvägen. 

– Det här har varit ett bra bostadsområde genom åren. Här har funnits vänliga människor och saker att göra tillsammans. Grannhjälpen har fungerat både när man har små barn och när folk blir äldre, motiverar Nikola varför hon trivs på Igelkottsvägen. 

Ritva Nikola sitter på en bänk i skuggan av träden.
Ritva Nikola njuter av grönskan i området. 

Trapphus från a till ö

Igelkottsvägen ser verkligen trivsam ut. De lummiga gatorna kantas av hus vars arkitektur har stått sig genom tiderna. Gårdarna är stora och där syns naturlig berggrund och upphöjningar. De boende har också gjort egna planteringar på gårdarna.  

– Jag tycker också att de nyare husen passar fint in i landskapet här. Här har man byggt i harmoni med naturen och landskapet, konstaterar Kesänen.

Heka-fastigheterna på Igelkottsvägen hyser många olika typer av hem. De sju fastigheterna har totalt 1 699 bostäder. 

På Igelkottsvägen 1 finns exceptionellt många trapphus, från a till ö. 

Enligt Nikola är historien om taxichauffören som inte trodde sina öron när en Helsingforsbo på småtimmarna uppgav sin adress: Igelkottsvägen 1 ö ö. Men ett sådant trapphus finns verkligen i huset.

Ritva Nikola och Juha Kesänen står framför trapphuset ö ö.
På Igelkottsvägen 1 finns en av Helsingfors kuriositeter: trapphuset ö ö.

På 70 år har Igelkottsvägen förändrats på många sätt. 

Det finns inte längre mjölk- och charkuteributiker i kvarteret. I den närliggande lekparken Illern finns nu en liten studsmatta där det tidigare fanns en simbassäng, och antalet barn som leker där har också minskat sedan 1960-talet. Och i husen bor inte längre någon egen gårdskarl som enligt Nikola höll ordning i huset.

En stor förändring i området var tunnelbanans tillkomst 1982. Igelkottsvägen var inte längre bara en gata, utan också en metrostation.

– Vår stadskärna låg långt från Igelkottsvägen, men metron förde den så att säga närmare. Å andra sidan har Östra centrum också utvecklats mycket, vilket innebär att man inte alltid behöver åka in till stadskärnan för att uträtta ärenden, säger Kesänen.

På bilden visas höghusets fasad och balkonger, och i förgrunden växtlighet.
Gården och fasaden till Igelkottsvägen 9. Huset stod färdigt 1958.

Gemenskapskänslan kvarstår

Ändå har vissa saker förblivit oförändrade på Igelkottsvägen. Gemenskapskänslan och den goda stämningen har bibehållits genom åren. 

Nikola är engagerad i boendekommittén, som bidrar till boendetrivseln. Framför bastun på Igelkottsvägen 5 finns det till exempel nu ett litet avsvalkningsområde med planteringar på initiativ av boendekommittén. Även gymmet underhålls av kommittén. Boendekommittén anordnar även talkon och andra evenemang.

– Det kräver aktivitet, men folk är väldigt engagerade, säger Nikola.

Här finns också kvar en charmig närhet till naturen. Nikola gör en gest mot den grönskande gården:

– Det där är en härlig plats för utevistelse. 

Det finns bordsgrupper och en grill på gården med berggrund.
På gårdarna syns naturlig berggrund. På dem finns det plats att vistas.